Våra vandringar är nu slut för säsongen!

Vi återkommer till hösten. Så här brukar instruktionen se ut inför en vandring:

Ta med matsäck och vattenflaska.
Vanliga (sport)skor brukar duga även om kängor är bäst.
Den som har kan ta med sig sin stav.

Samling på nya sjukhusets parkering i Los Balcones, så fyller vi så många bilar som behövs. Vi står i den sydvästra hörnan av parkeringsplatsen, som ligger mittemot Repsolstationen och är närmast till vänster, när man svängt av från rondellen in mot sjukhuset, Hospital de Torrevieja.

Regnar det vid tiden för avfärden ställer vi in. Är det bara mulet så går vi! Bilfärden brukar ta en halvtimme, promenaden ca en timme åt vart håll. Således är vi åter kl 15.00 som senast. Ibland far vi längre bort och då passar det bättre att starta kl 10.00.

Första steget togs 2004

Det hör till norsk tradition att ”gå på tur”. Norrmännen är ett sunt folk som vurmar för vandring i bergsmiljö. För dem är det inte nog att begränsa aktiviteterna till de norska fjällen. Man tar traditionen med sig även till platser där man för tillfället råkar befinna sig. Spanien utgör inget undantag från regeln.
Svanhild och Arne Sæle som regelbundet medverkat i den norska sjömanskyrkans turer till olika delar av sydöstra Spanien introducerade för fem år sedan ett gäng aktiva nordister i konsten att gå på tur. Birgitta Kruckenberg har numera övertagit rollen som ledarfigur.
Vid den första provturen åkte tolv personer och två hundar till La Azohia, vid kusten ett stycke väster om Cartagena. Flertalet i gruppen hade någon form av erfarenhet av bergsvandring. Hundarna och tre av oss tvåbenta var debutanter i sammanhanget. Men även vi klarade oss ner igen med hedern i behåll. Men visst kände vi av ömmande muskler och slitna knäleder följande dag. Den tre timmar långa strapatsen, längs vindlande stigar med oavbrutet bråddjup på den ena sidan, visade sig vara rätt tuff. Men det var väl nyttiggjorda timmar – med mersmak, bör väl tilläggas. Efter slutfört värv konstaterade Arne ändå att ”premiärturen nog var i häftigaste laget”. Kanske tänkte han speciellt på noviserna som var med på sin första tur.
När man går på tur är det ju en fördel att vädret är tjänligt. Om det regnar och stormar kan det vara rent av livsfarligt att balansera på de smala bergsstigarna. Vana vandrare har speciella vandringsskor på fötterna som stöder vristerna och gör i synnerhet ”nedfarten” bekvämare. En vandringsstav kan ge gott stöd i svårare passager. Vätska och energigivande frukter är bra att ha med sig i ryggsäcken, likaså en mindre matsäck för den obligatoriska vilopausen vid halvtid. Benkläder bör väljas med omsorg. Stickiga buskar perforerar nämligen lätt huden på bara ställen.

Många underbara vandringar har ägt rum sedan premiäråret. En av favoriterna startar från Benejúzar och för via en skogsstig upp på en lång ås, varifrån hela Torrevieja-nejden kan ses: staden, de två saltsjöarna, golfbanor och ett lapptäcke av gröna odlingar, de mäktiga bergen vid Orihuela och Catral, Rojales, La Marina, Guardamar . .

En annan populär tur går till Sierra de Orihuela, som bestigs ”från baksidan” på en anlagd stig upp till korset på toppen. Väl uppe är det egentligen ingen skön syn som möter en. Den rostiga järnkonstruktionen har nog sett sina bättre dagar. Men utsikten – ja utsikten – den är nog fascinerande. Rutten är kanske väl tuff för nybörjare. I synnerhet nedfarten tär på benmusklerna.
Christian Schönberg